Jag är en kinesisk superpappa

Någongång emellanåt så påminns man om att man, trots allt, är ganska bra. Om man bara låter sig ta in den där påminnelsen så klart. Det kan vara min egen favorit, filmklipp, så som programmeraren Boris i Golden Eye – “I’m invincible!” – eller någon av Cuba Gooding Jrs repliker (välj själv vilken) i Jerry Maguire .
Dagen då Becka var och klättrade i Yangzhou var definitivt en dag fylld med sådana kommentarer. Det kom visserligen strövis längs hela vår resa, men framförallt just den dagen.

Att jag, en man, kunde

  • ha tre (!) barn
  • ta hand om dem
  • och dessutom göra det själv medan min galna fru var och klättrade i berg

    var något helt fanastiskt för kineserna. Jag överöstes med lika delar beröm som huvudskakningar och kommentarer om hur ur led världen var. I sådana stunder känner man att jag är nog ingen helt tokig pappa ändå.

Ett svar på “Jag är en kinesisk superpappa”

  1. Rob skriver:

    Det stora ligger inte i ATT man fixar det, utan i hur ens inställning är kring det – när man fixar det. Glöm aldrig det… ;) /Rob

Kommentera/Svara